Månadens Fotbollsförälder juli: Pär Fransson

Stort grattis till Pär Fransson från Ljungby som utsetts till månadens Fotbollsförälder i juli. Pär, eller Pelle som han kallas, vars stora engagemang och insats har uppmärksammats av många förtjänar verkligen all uppskattning! Vi tog ett snack med vår vinnare om ungdomsfotboll, glädje och utmaningar.

Hur känns det att ha blivit månadens fotbollsförälder?

– Fantastiskt roligt, jag är väldigt stolt över det! Det känns som den tid man lägger ner blir uppmärksammad, fantastiskt roligt och ärofyllt!

På vilket sätt är du aktiv inom fotbollen?

– Jag är lagledare, tränare och coach för ett p15-lag i Ljungby IF, inte huvudcoach, men jag fixar mycket saker runt omkring och finns tillgänglig så att killarna mår bra. Det kan innebära allt möjligt, bland annat ordnade jag fyra inventeringsjobb så att alla hade råd att åka på Gothia. Vissa dagar kan det vara över 40 meddelanden i Messengergruppen, haha! Sedan tränar jag även yngsta sonen i Agunnaryds p03. Mellansonen spelar också, sammanlagt blir det cirka 70 ungdomsmatcher denna säsong.

Hur kommer det sig att du började som ledare?

– Det började i Agunnaryds IF när sonen var sex år. Det var ingen annan som tog tag i det så jag och en annan pappa höll ett blandlag med killar och tjejer. När det senare blev elvamanna hade vi svårt att få ihop fullt lag så då rådde vi spelarna att gå till Ljungby IF och då följde jag med. Jag tänkte väl först att det kunde vara skönt att stå lite vid sidan av men jag ville ändå hjälpa till. Då hade vi åtta spelare och nu är vi 36.

Vad tycker du är roligast med arbetet inom fotbollen?

– Roligast är att få se killarna utvecklas och bli lagspelare! Vi har haft en policy att ha två så jämna lag som möjligt vilket vi även hade i Gothia. Min filosofi är att alla ska få vara med så länge som möjligt även om det då också kan bli på lite olika nivåer.

Vad tycker du är den största utmaningen?

– Det är nog att få fler föräldrar att engagera sig. Killarna vill spela fotboll och utvecklas och är träningsvilliga, men det gäller att få fler föräldrar att se barnens intresse. Man behöver ordna fikaservering, köra till bortamatcher, och finnas tillgänglig om någon blir skadad eller ledsen. Då är det lättare om fler hjälper till. Jag tror att många skulle uppleva det som väldigt roligt att vara mer involverade men det blir kanske lätt så att de som ställer upp från början hänger kvar.

Vad är den viktigaste egenskapen hos någon som är engagerad inom ungdomsfotbollen?

– Att vara lyhörd och att man ser alla är viktigast.  Inte att man bara ser de bästa spelarna, det är inte bara en kille som ska göra jobbet och heller inte bara hans fel om det går dåligt för laget. Man måste se alla och alla ska vara med på lika villkor – det är det viktigaste. Och sedan att lära dem vad som är rätt och fel både på och utanför planen. Det har alla föräldrar runt laget alltid varit överens om!

Till sist, du har ju fått väldigt många nomineringar, vad vill du säga till alla dem som har visat sin uppskattning?

– Att jag är otroligt stolt och otroligt tacksam för detta! Känns som sagt som en ära och ett stort, stort tack till alla som har nominerat och gillat! När jag läser alla nomineringar mår jag hemskt bra!