Månadens fotbollsförälder – Ursula Frölin

Som förälder kan det vara tidskrävande att ha ett barn som spelar fotboll. Det ska köras, hejas och lagas mat. Det ska tvättas träningskläder och säljas kaffe i föreningens kiosk. Allt det gör 42-åriga Ursula Frölin från Falköping – för alla sina tre barn. Och för två olika föreningar dessutom.

Livet betår av två saker: jobbet och fotbollen. Men det är så roligt!

När man pratar med Ursula märker man direkt att hon trivs med sin tillvaro, även om den stundtals kan vara hektisk. Arbetet som chef på ett spa-hotell i Falköping innebär mycket jobb men genom att vara engagerad i barnens fritidsaktiviteter får hon mer tid med dem, vilket hon prioriterar högt.

Jobbar man mycket är det kul att få vara med barnen på deras aktiviteter. Hela familjen tycker om fotboll så vi är glada att de valde just det, säger Ursula med ett skratt.

Barnen, som är 10, 12 och 14 år gamla, spelar i två olika landsortsföreningar hemma i Falköping. Under veckorna tränar de 2-3 pass vardera, och någon tid för vila och återhämtning på helgerna är det inte tal om – då är det fullt upp med matcher och turneringar.

Jag har aldrig räknat på hur många timmar det blir på en vecka, men det är klart att det blir väldigt mycket fotboll. Sen får jag ju hjälp av barnens pappa också, men med två föräldrar på tre barn brukar det svåraste vara att välja vilket barns match man INTE ska se. Det kan vara lite jobbigt ibland, berättar Ursula och suckar.

Att det krävs mycket arbete för att en förening ska fungerar fick hon insikt i när hennes äldsta son började spela fotboll. Ursula berättar att tränarna och ledarna gör ett jättejobb, men att det ändå finns mycket som måste fixas runt omkring själva fotbollen som hon och andra föräldrar kan bidra med.

Att fixa med mat och fika och att hjälpa till i kiosken på helgerna, den typen av hjälp finns det ett stort behov av. I de föreningar mina barn spelar i är det många föräldrar som engagerar sig och vi har alltid väldigt trevligt tillsammans. Jag gör det med ren glädje!

Glädje är ett ord som Ursula återkommer till ofta när hon beskriver livet som fotbollsförälder. Att det skulle vara jobbigt eller tråkigt kommer aldrig på tal även om hon berättar att det kan vara skönt att slippa passa alla tider när det är sommaruppehåll i juli.

Hade jag inte tyckt att det var roligt så hade jag inte lagt ner så mycket tid på det. Det kanske låter lite banalt, men att få vara aktiv i barnens fotboll ger mig livsglädje.